Maritza

Det är intressant det här livet. 

Då jag var 15 år då var 18 vuxet. Då var man ju myndig och allting. Kunde köra bil, dricka alkohol och göra vad man vill. Det var ju vuxet. 

 

18 kom. Men det kändes inte så vuxet. Men då man är 20. Då är man mycket vuxnare. Då man blir 20 ska man fundera vad man riktigt vill med sitt liv.

 

Blev 20. Kändes inte så vuxet faktiskt. Men då man är 25, då jävlar. Då ska man nog har ett jobb, lägenhet, kanske till och med familj och börja ha en planerad framtid.

 

Efter två röda sekunder var man 25. Borde man vara vuxen nu? Vara planerad? Ha ens någon form av plan? Det hade inte jag iaf. En vuxenpoäng var magisterutbildningen. Den delen var avklarad i alla fall. Jag har en utbildning. Och jobbade lite som lärare. Det är ju rätt vuxet. 

Men annars. Känns fan inte som jag var helt vuxen, där en "vuxen ska vara då man är 25". Var nu det är. Vems "vuxet" är mitt "vuxet"? 

 

27. Sitter på ett café på en ö i Thailand och tittar ut på regndropparna som förvandlar vägen till lera. Dricker hasselnötskaffe och känner mej fortfarande som jag har mycket kvar tills jag är redo att fokusera på det stabila.

Reser planlöst men ändå med ett mål, en destination tillbaka till mig själv. Och till att kanske hitta mitt vuxet, vem vet? Jag vet i alla fall inte. 

 

Trivs bra där jag sitter just nu.